Från början

I oktober 2009 köpte vi vårt hus straxt utnaför Uppsala ,vi hade velat fram och tillbaka i många år. Maken ville ha nära till jaktmarken och barnen nära till skolan. till slut föll vi för ett hus som maken inte blev så förtjust i från början men han såg att något gick att göra. Så 20 november gick flyttlasset. Ganska omgående började han diskutera hund med mig. Kan ju ärligt erkänna att jag var måttligt road av hans förslag. Men så började jag läsa på om rasen och kände mig mer och mer säker på hans val. Nu var det då dags att ta kontakt med avelsrådet i Björnhundsklubben. Vi blev väldigt trevligt bemötta och fick mer fakta som gjorde att vi tog beslutet att börja leta runt bland uppfödarna. Ja nu var det ju inte så många men vi fastnade för den stiliga tiken Pikka från Dalomsvikens Jakt, vilken tjusig tik ! Maken ringde till dom och bestämde sig för att anmäla intresse. Parningen var beräknad någon gång under slutet av februari. Så startade väntan......... Nu ville inte Pikka löpa just då så det blev en ännu längre väntan.....Vi var in på deras hemsida så många gånger att vi tappade räkningen. Men så en dag ringde de och sa nu är hon parad, tjoho. Så väntade vi igen. Dax för ultraljud och det visade sig att det troligen var bara 4 valpar men det kunde vara fler. Nu började vi bli nervösa, för vi ville ju så gärna ha en av hennes valpar. Så kom dagen 3 augusti 2010 5 tikar och 3 hanar. Jag som är så fjollig började gråta när jag fick se bilderna på valparna, gud så söta ! Snabbt bestämde vi ett namn som ändes klockrent "Cito" . Efter ca 3 veckor fick vi välja valp, det var superenkelt eftersom jag sagt hela tiden vilken jag ville ha men varit osäker på om det var en hanne. Men den lilla sötnosen med 3 prickar på huvudet var en hane, så det blev precis som vi ville. Nu är det bara 9 dagar kvar tills maken och min pappa ska åka till Härnösand och hämta det lilla busfröet. Vi har hela tiden blivit uppdaterade från uppfödaren och klart konstaterat är att Cito är en liten hulligan, hittar på upptåg hela tiden. Tanken är nu att jag ska uppdatera denna blogg ett par gånger i veckan och även skriva lite om den Karelska Björnhundsrasen här. Då min man är jägare så kommer det naturligtvis handla mycket om just jakt. Så jag säger välkommen tillbaka.